Åh nej, jag dricker verkligen inte glögg. Ser inte vad det är som är gott med det överhuvudtaget faktiskt. Varm saft typ, inte min grej. Nu har vi iallafall en hel sats hemmagjord glögg nere i källaren, visserligen inte vår egen men ändå, jag var ju med och gjorde den.

Skulle gjort så mycket idag men det slutade upp med att jag inte gjorde nått. Värd dag? Får ta igen det vid senare tillfällen helt enkelt.

Kom precis på det absolut perfekta bloggnamnet åt mig själv.
"Flickan med flyt"
Allvarligt, ingen kan väl ha undgått att jag är en kvinna som det händer väldigt mycket om? Och då menar jag inte att det händer bra saker hela tiden utan att jag alltid faller i små missöden. Inte heller hamnar jag i dom med mening. Det är inga direkt allvarliga problem, ändock halvjobbiga, men fortfarande överkomliga. Men va tusan, det händer ju iallafall saker! Mitt liv handlar helt enkelt om lite hinder på vägen. Kul har jag iallafall, för det mesta.

Att åka och hänga med flickorna i Skövde kallas extrem livsnjutning. Varje gång man är på besök så vet man bara att det kommer bli "top notch", vad vi än gör. Och så även denna gång. Med Julias "inflyttningsfest" resulterade vi i dryga 30 pers varav 70% bestod av killar (skön fördelning). Plockbord så att säga. Tanken var Bogrens men vi slutade ändå upp på Husaren, livet är helt enkelt fullt av överraskningar. Utan att veta ordet av så har vi hamnat på efterfest som vi sedan avslutar runt 7snåret. Vaknar följande dag vid halv 4, och gud vad vi kände oss lyckade. Men oooh så nöjda. 

Lördagens oslagna hjältar - Söndagens misslyckade människor

Idag small det. Har haft svårt att slita mig från min gamla mobil (ni vet vilken). Men ja, jag kan ju inte mer än säga att efter min tågincident igår stärktes min önskan om att ha en mobil med internet avsevärt mycket. Så som en för tidig julklapp från föräldrarna så ska min nya HTC Desire HD hamna i brevlådan den 8 december. lyckaaa

Vet inte hur jag ska kunna återberätta den här berättelsen för att den ska få sin rättvisa men jag måste ändå dela med mig åt allmänheten.

Efter en sjukt lyckad helg i Skövde var det återigen dags att ta tåget hem till Vara. Ser X2000 stå på spåret och ser väl inget annat än att jag går på och känner mig lyckligt lottad att jag tillochmed hittade en obokad plats. Oooh lucky me! Men redan utanför Falköping börjar det krångla. Tåget står still i flera minuter och jag märker att jag lär aldrig komma hem till den utsatta tiden, pissigt. Så jag ringer hem och berättar att jag lär bli lite försenad (och försenad skulle jag bli). Tillslut sätter iaf tåget fart och utan att veta ordet av så ser jag helt plötsligt Herrljunga svischa förbi utanför fönstret. (för er som undrar så ligger Herrljunga 20 minuter på fel sida Vara om man ska hem från Skövde...) Nu är det dags att börja agera! Vad gör man? Jag är påväg mot Göteborg kl 21 på en söndagkväll, tankarna snurrade runt i huvudet, hur tar man sig hem från Göteborg till Vara vid en tidpunkt då kollektivtrafiken är som allra sämst? Det första jag gör är att ringa hem o berätta att jag nu helt plötsligt råkar sluta upp i Göteborg.

Kunde inte mer än skratta åt skiten, framstod säkerligen som en galen människa när jag satt på tåget och skrattade åt min egen dumhet. Mina medresenärer satt och log mot mig. Vad skulle jag göra? Min söndagskväll skulle spenderas på Göteborgs station vare sig jag ville eller inte. Går till SJs kundservice för att fråga hur detta kunde hända? Och vad får jag för svar! Jo, då är det jag som gått på fel tåg. Men GUUUUD va lyckad människa man är eller? Gick och satte mig på en bänk i väntesalen och skrattade lite till. Allt slutade med att jag blev hämtad i Herrljunga av min måttligt glada mamma och en hånleendes lillebror. Jag satte mig i baksätet och bestämde mig för att hålla en låg profil.

haha, det finns väldigt många youtubeklipp som är riktigt bra. Den här är ett av dem.

Det här är väl ungefär samma problem som alla har, med mer eller mindre utbrott då iof...

Inte varje dag man blir belönad för sitt jobb, och då menar jag inte löningen utan av kunderna. Kom nämligen in en kund idag som man skulle kunna säga är en av mina s k stamkunder. Och så ger han mig en liten jultomte och berättar att han tycker att jag är den bästa anställda på jobbet. Visst blir man lite lycklig när man får höra sånt. Om inte annat så kunde jag inte koncentrera mig i närmare en halvtimma efteråt.

Nej nu känner jag att det möjligen är dags att skaffa sig en ny mobil. Saken är den att jag kommer att bli tvungen att bryta mot mina principer. Det här med att vilja ha en liten, smidig mobil verkar inte vara vad folk vill ha längre. Mer än jag då och möjligtvis 5 pers till här i världen. Så ja, jag ska nu köpa mig en sån där lite större modell, ska det va så ska de va riktigt så att säga. Känns fel att lämna min Armani dock, den får bli min mobil-in-need istället, tråkigt men ack så sant.



Så en HTC Desire HD eller Samsung Galaxy S?

Jag är klar med världskartan nu! Det må ha tagit lång tid sen jag började med den...men mkt annat kom emellan. Idag drog jag dock det sista penseldraget, många timmar har lagts ned och alla dessa små skit-öar har fyllts i. Resultatet blev som tänkt om inte än bättre.

Jaaa, som sagt. Christer vann Lilla Augustpriset. Och den stora frågan var: Skulle gurkburken bli min? Så igårkväll vid 22 på kvällen så får jag en hint om att jag måste gå ut o titta i min brevlåda (dock var det snökaos och iskallt så jag skickade ut min fader...) och in kommer han med ett mkt vackert inslaget paket. Jag rev av pappret. Och där var den, Gurkburken. 

Så hade man gjort den kursen. Man satt där nere i den gamla teorisalen och minnena kom tillbaka. Den tiden då man satt o plågades timmar efter timmar med hemska teorilektioner och test. Men sen även de saker som gjorde min övningskörningstid minnesvärd. Teroiläraren kom tillochmed ihåg mina problematiska kärringstopp och startar i backe. Kan fortfarande skratta åt mina och min kompis Angelas sjukt många tabbar, när han kallade henne senil, vår halkkörning tillsammans, Angelas 180 meters långa bromsning när hon skulle stanna för en påhittad älg. Jodå, det är nästan så man längtar tillbaka lite...




Kristoffer tittade i facit medans...



andra bara visste.

Idag ska jag, storebror och fader åka på "teorilektion" med vår lillebror som nyss fyllt 16. Det är nämligen dags för honom att börja övningsköra, och vi skall vara handledare åt honom. Har iochförsig bara haft körtkort i 4½ år, krockat en gång och även kört av vägen, men i maj nästa år så är det även min tur att få lära honom trycka på gasen så att säga. Det ingen sade till mig när jag tackade ja till detta erbjudande var att kursen (teorilektionen) ligger på 3 timmar! Är ju lagom mör efter att ha jobbat hela dagen. Men vad gör man inte för sin lillebror?



krocken påväg upp till jobbet i Norge, haha, sjukt lyckat.

Jag måste passa på att gratta min kära arbetskamrat Christer El-mochantaf till det fina priset! Lilla Augustpriset blev idag hans. GRATTIS än en gång. Måste även påpeka att han för nästan exakt en månad sen lovade mig en gurkburk på ICA om han tog hem priset...jag väntar nu med spänning.

Eftersom min lillebror befarar att han ej sett den sjätte filmen så går jag nu med på att se om den med honom, allt bara för att vi ska vara förberedda inför SAW 3D på bio. Till detta avnjuts en skål med chokladpudding.

För att inte låta allt för deprimerande...men den här lördagkvällen går till historien för den absolut tråkigaste, deppigaste kvällarna ever. Allvarligt, jag börjar jobba kl 8 på en söndag. EN SÖNDAG. Vem jobbar på en söndag? Veckans enda vilodag...näe, det är skamligt. Gick då till ICA för att liva upp det med obligatoriskt lördagsgott, dock fanns inte det jag ville ha. MEN jag träffade en hel del kompisar som livade upp denna trista helgdag.

Snälla, jag vill verkligen ha Idol-Linneas blå paljettklänning (och luggen...) Frågan är väl vart den är köpt då...

En lång dag på jobbet avslutades med en biokväll i Lisch. Och det må jag säga att filmen var riktigt bra. Och rolig. Kan ha berott på den oerhörda sockerkicken jag drog på mig...men vad gör det? Upplevelsen var en tia iallafall!

Gran Canaria 2011 är nu bokad och betalt, den 9-23 februari är det jag som äntligen får vara med min kära syssling igen! Fick även höra att familjen antagligen ska fira min mors 50årsdag med en 2 veckors semester i Italien till sommaren. Och inte nog med det, så har jag börjat spåra in på reseledarkursen igen. Jodå, mycket farande och flängande lär det bli, inte mig emot!



Supersyssling Jenny och jag (bortse från att jag ser ut som en sumobrottare dock).

Idag har jag nog betjänat mer än 1000pers alldeles själv. Jag är verkligen helt slut. Nyöppningen har helt enkelt varit väldigt lyckat. Kan inte säga att det var hysteriskt för allt flöt på, men att människor orkar...
Skönt ändå att vi återigen har snickare i huset kl 06.30 på mornarna, passar perfekt när det enda man verkligen behöver är att få sova. Bra tajming.

För er som undrar så ska jag och Zlatan gifta oss inom en kort tid. Nej, skämt åsido. Men den mannen asså, han är ett ideal, charmig, sjukt snygg och rik, vad behövs mer än det? Jag kan se min framtid med honom.

Slut på höstlovet för det här året. Imorgon börjar jag jobba igen. Känns väl sådär måste jag säga. Lite halvnervös inför nyöppningen...känner mig inte helt förberedd faktiskt. Men det jobbigaste är väl ändå att jag jobbar alla dagar tillochmed söndag. Kul jul.

Med cirka 3 månader kvar till Gran Canaria, så återstår prick 3 kilo kvar till beach 2011. Bra att vara ute i god tid så att säga. Haha, 1 kilo i månaden borde man ju klara? Sen är det dags att möta strand och pool utan överflöd!

Idag ska utövas fuldans på Stadts dansgolv.

"Som ett djur, en lycklig lemur, jag skuttar fram med lätta steg"

Till mina egna smått falska, dock höga toner till "My Heart Will Go On", kladdar jag vidare på min världskarta. Det tar enormt lång tid och jag har förstått att jag kommer få måla allt ytterligare en gång...men så länge man får betalt så är detta bara en njutning.

För att få igång den där höga mysfaktorn och framförallt få extrem hög värme i huset så lyckades jag, alldeles själv (telefonassistans av pappa...) att få igång den där spisen, ugnen, värmaren...ja vad den nu heter. Kallar mig själv skillad och kommer därför vara värd Idol/vin-kväll ikväll.

Nej men se där se. Jag hittade ett par gamla...jaa, jag vet faktiskt inte vad dom kallas för, men jag vet att det var sånna där man hade på 80talet och början av 90talet, sånna där som man satte på blusärmarna för att få den där puffiga känslan. Ska tusan i mej börja använda dom lite. Jag var kär i dom då och gnistan finns fortfarande kvar.

Ja, det är nu bevisat. Fysiskt arbete ger mig huvudvärk. Har städat närmare hela huset dvs nästan hela tre våningar idag. I brist på annat. Har även målat klart blyertsskissen av världskartan...så imorrn blir det till att sätta lite färg på världen. Sammanlagt 2 timmar PW och sedan slutade jag upp dagen med att baka lite...SEN KOM HUVUDVÄRKEN.

Jag gillar att hemma hos familjen Ejdestig så finns det en enorm hög med "Sverige-lotter", alltså helt vanliga trisslotter skulle man kunna säga. Uppskattar att högen en gång varit upp till 2-300 stycken. Den minskar successivt, men vi har änsålänge inte drygat ut familjekassan med de där 50 miljonerna...haha vilket liv.

Den här låten får mig att tänka tillbaka på den första tiden i Kstad.

Haha! Så vi höll på då. Rumpan, Ankan, Nöjjes, BMB..., spontanutgångar, fest i stan, fest på campus, vi var bokstavligt talat överallt. Kan verkligen inte ranka alla våra utgångar, för varenda en hade sin charm. Sexy Bitch, Hotel Room Service, I Gotta A Feeling och Let The Bass Kick spelades hårt. Den här låten ger mig nästan samma lyckorus som då...

Linda och jag tog en sväng hem till Emma och hennes dotter Saga för att hälsa på och fika lite. Skönt att få träffa Emma lite, det var ju så länge sen. Och lite fika från Nordpolen slår väl aldrig fel.


Saga och Linda

Ända sen litet barn så har jag haft ett starkt begär av att måla på alla sorters material. Jag befläckade hotells vita lakan med färgglad tusch, hemmets vita väggar med kulspets och släktingars dörrar med svarta permanenta tuschpennor. Men allvarligt, vem har inte velat bryta gränsen o måla på saker som ej är till för det? Klart man vill! Och nu har jag tagit chansen att få kladda på vit vägg med tillstånd. Inte samma kittlande känsla, men nog så trevligt.




oh hell no.

Fick precis reda på att jag är ensam hemma i helgen. Nångång ibland är det ändå riktigt skönt att veta att man ska få göra vad man vill i några dagar..utan att nån säger nått annat. Sånna dagar behöver man faktiskt ibland.

Nu har jag höstlov full ut. Blir nog till att fira det med lite fest till helgen, because thats how we do it.

Och sist men absolut inte minst. Den 18-19 december så kommer Mirja och jag spendera en julweekend på ett av följande hotell: Scandic Rubinen, Opalen eller Europa. Njutning på högsta nivå!


kör vi på Rubinen så bara måste vi ha våra leopardpjucks på oss, Mirja!

Ja, är detta bara för att jag förra veckan sa att det var ok om det kom snö nu, det är ju ändå november liksom. Well, JAG SKOJA! Jag vill inte ha snö.

Det här är väl egentligen inte ens roligt, men ändå kan jag inte sluta skratta.

Malmö FF vann Allsvenskan och det resulterade i att mamma och pappa införskaffade sig en ny bil. Ja, så var det ungefär. Den vita Audi A4:an levereras vecka 10 nästa år. Hade ju varit så mycket roligare om det var jag som fick den...lär ju aldrig hända.

En vecka senare inleder jag mitt egna höstlov. Jobbar visserligen imorgon, men sen är jag ledig från onsdag-onsdag! Men även om jag kallar det lov så ska jag inte säga att det inte innebär jobb, för det kommer det bli fast utav det betydligt roligare slaget då.
Jag ska få göra min alldeles egna väggmålning här hemma. Jag måste ändå säga att det ska bli ganska trevligt faktiskt, även om jag tycker att själva motivet är ganska tråkigt (inte jag som bestämt, mamma o pappa står för beslutet). Så inom en vecka kommer en svart-vit världskarta pryda väggen inne vid matsalsbordet.


Slutresultatet ska väl bli något i stil med denna då...

 Bjuder här med på min brors defekta fingrar i förgrund och vår glass Ben'n'Jerrys Fish Food i bakgrund.

Min största kärlek som gick under smeknamnet "Snyggingen", var Per Fritzell som medverkade i Galenskaparna under mina barndomsår. Ni måste ju ändå tycka att min smak har blivit bättre än förr?

Daniel Adams-Ray. Behöver jag säga mer? Det är ett måste att se honom i Karlstad den 26e.

Daniel Adams-Ray – Svart, vitt och allt däremellan

Om tre timmar är det dags för släktträff. Riktigt längesedan jag såg flera utav dem...så det ska bli riktigt trevligt. Det blir ju inte så ofta man träffas nuförtiden, så man får ta vara på de tillfällen som erbjuds.

En lugn helg tar form framför mina ögon. En helg som egentligen skulle ha kunnat vara så mycket mer fartfylld. Vad håller jag på med? Det är inte så här jag ville och brukade leva...det här är så långt ifrån jag som möjligt. Jag trivs men har en stark längtan både bakåt och framåt i tiden. Och okej, några gånger i livet måste man tagga ner, tänka om och göra rätt, en sån tid har jag nu. Tur är väl då att jag har så många kompisar runt om mig, som vart ni än är i Sverige tillochmed i världen livar upp min "mellanperiod". Även fast jag känner mig avskärmad från väldigt mycket här på slätten...men snart är jag tillbaka, starkare och målmedveten. Det känner jag på mig.

Black Eyed Peas nya låt. Måste nog säga att de har använt sig av en av de mest uttjötade låtarna i världen, vilket är lite tråkigt...det är inte den bästa låten dom gjort, men den växer.

Måste säga att det är coolt att man kan förändra en människas utseende bara genom att använda smink och photoshop.

"Va inte arga nu"
"Det är ingen fara, för det finns ingen fara"
O'boy, Mirja, did we have fun or what?!

I våras var det "Cooler than me", nu många många fler. Mike Posner kommer alltid vara en artist som leverar. En låt som jag fastnat för är just denna, han har Rösten så att säga.

Inte nog med att tiden går snabbt som det är, det finns saker som jag verkligen ser fram emot som kommer göra att tiden lär gå ännu snabbare. Bara veta att inom det närmsta halvåret så kommer jag att få träffa kompisar, shoppa, festa, sola o bada, känns ljuvligt.
Karlstad - Inom den närmsta månaden, verkligen saknar alla däruppe. Klarar mig inte utan min Karlstads-dos.
Växjö - Brudarna nere i de småländska skogarna måste ju få sig en bit av mig med.
Göteborg - Mirja Muff och Johanna ska ner och spendera en fest-och-shopping-weekend i Göteborg innan jul. Vi ska helt enkelt göra stan!
GranCanaria - I februari så ska jag äntligen få vara med min favoritsyssling och bästa reseledare Jenny. Vad är då bättre i en mörk o kall vintermånad att få spendera närmare 2 veckor på de sydligare breddgraderna?
Sälen - Här händer grejer. Under vårkanten ska den snöklädda orten få besök av kvinnorna som kan! KUL!

Det är väl inte helt ok att skratta åt nån som gråter, men det är extremt svårt att inte göra det när man ser det här klippet. Man blir på något sätt överrumplad.

Har nu inhandlat det tredje paret skor under en månads tid. Känner att det nu är dags att ha ett shoppingförbud på cirka 3 veckor...


Stövletter, Scorett

Beger mig med delar av familjen till Överby idag igen. Ska väl egentligen inte köpa nånting dock...men jag börjar ju inte jobba förrän 16 så.

Är väl ingenting man ska lägga ut offentligt, men ibland så förundras jag av mig själv. Lät plattången ligga på lite för länge kan man milt säga...

 

Förra veckan införskaffade jag mig lite nya tyger till min tygsamling. Så nu är det väl bara dags att komma på vad jag ska göra med dessa...

Skissade upp en kjol till ett svart transparent tyg som jag hittade, tror på den!

Har en ledig måndag, finns det en bättre dag att vara ledig på för det första? Så i brist på annat engagemang har jag bakat. Stora blåbärsmuffins och brownies, bara till att komma och smaka...för jag tappade sötsuget redan innan dom blev klara. Lyckat.

Jag må redan vara lång, men vad gör det då om jag använder mig av ännu högre klackar?
Ju längre desto bättre, säger jag.


Leopardklackar och stövletter, H&M